SWEDEN!

Jag är tillbaka i Sverige och mitt äventyr i USA är över. Det var jätteledsamt att säga hejdå till värdfamiljen! Vi grät allihop och när jag gick genom säkerhetskontrollen kunde jag inte vända mig om för då hade jag antagligen sprungit tillbaka, kramat de igen och aldrig kommit iväg med planet. Efter gråtkalaset och sen sista hejdåkramen var jag by myself! Allt gick bra, jag åkte Tulsa-Dallas-New York-Stockholm och allt flöt på utan missöden. Tyckte själv att jag var duktig som åkte tåg, bytte terminaler och grejer helt själv både i Dallas och New York.

Jag åkte i min cowboy hat and boots bara som en kul grej och för att väskorna var fulla. Så länge jag var i Oklahoma och Texas var det inga konstigheter med det, piloten och flygvärdinnorna undrade om jag var en native Texan när jag gick på flyget till NewYork, men nej, bara en svensk som blivit oklahomiserad! När jag kom fram till New York däremot började folk titta på mig som om de undrade vart tusan en cowgirl gjorde där, jättekul tyckte jag och spelade med. I gaten vid planet till Stockholm kryllade det av svenskar och det var så ovant att höra folk prata svenska runt omkring mig, det var mycket lättare att prata engelska och det tog ett tag innan jag vande mig. På den långa flighten hem till Sverige hade jag sällskap av två stycken andra utbytesstudenter precis bredvid mig. Anneli från Iowa, Anastasia från Arizona och jag satt allra längst bak på samma rad. Kul att ha sällskap med dessa tjejer och det gjorde att den långa flygturen gick lite fortare.

Min fina familj stod och väntade med ett stort "Välkommen hem"-plakat och viftade med flaggor på Arlanda, jag fick verkligen ett fint välkomnande till Sverige. Brorsan har blivit lite countryfrälst tror jag för han spelade "Big Green Tractor" hela vägen hem till Borlänge. Det kändes konstigt men ändå bra att vara hemma i Sverige igen, blandade känslor men fortfarande  bra på något sätt. Konstigt, är det ord jag använt mest idag för det är så det känns, konstigt men bra. Det var underbart att få träffa mormor, morfar, moster och kusinerna igen, det var väldigt länge sedan senast! Mina söta små kusiner hade gjort en jättefin, stor skylt som satt uppsatt på huset när jag kom hem. Tack söta ni, jag blev så glad!!

Ni som känner mig vet att jag gått och längtat effter falukorv, makaroner och mellanmjölk som en tok i flera månader nu och det var såklart det jag hade önskat till lunch. Tror aldrig att just falukorv och mellanmjölk smakat så gott som idag, nästan så att man kunde höra en änglakör (aaaa-haaaa ni vet) haha ;) På kvällen kom mormor, morfar och mina bästa kompisar Emelie och Carolina hit. Många kära återseenden :)

Hela familjen på Arlanda


Skylten som kusinerna gjorde


Hemma!



Haha glad tjej får sin efterlängtade svenska mat ;)


Bästa vännerna <3


Kommentarer
Postat av: Annika - mot Oklahoma

Välkommen hem! Nu har du ett år i bagaget som du aldrig kommer att glömma! :)

2011-06-01 @ 10:47:47
URL: http://ensvenskaioklahoma.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0