The end of my adventure

Jag är alltså hemma i Sverige nu och mitt äventyr är över. För ett år sedan hade jag precis fått placering och väntade ivrigt de sista månaderna på att åka iväg. Nu har jag allting bakom mig och kan garantera att det var det absolut bästa året i mitt liv och att åka som utbytesstudent är det bästa beslut jag någonsin tagit. Jag har upplevt så många saker och lärt känna fantastiska människor, minnen för livet skapades i lilla Oologah. Jag glömmer aldrig den dag då jag landade i Oklahoma, det var den 6 augusti 2010, ca 43 grader C varmt och jag var jättenervös inför det första mötet med familjen. The year flew by and now, 300 days later it still feels like yesterday. Jag kommer aldrig glömma dagarna på soft landing campet i New York, min första dag på High School, football games, homecoming parade, Thanksgiving, prom och powder puff. Jag fick förutom Oklahoma besöka Kansas, Missouri och Arkansas som jag målade i på en karta som jag har. 

Oklahoma blev det nya "hemma" för mig, jag blev en del av en amerikansk familj och jag fick vänner för livet. Aldrig hade jag kunnat tro att mitt utbytesår skulle bli så bra och ge så mycket. Jag har växt som person och blivit mer självständig samtidigt som min engelska såklart utvecklats otroligt mycket. Från att leva i Sverige till att leva ett liv helt på engelska var en omställning men det dröjde inte länge innan det flöt på också och blev en självklar del av min nya vardag. 

Oklahoma kommer alltid betyda väldigt mycket för mig. Sverige är mitt riktiga "hemma" men Oklahoma ligger inte långt efter. Hade någon sagt till mig innan jag åkte hit att jag skulle bli en sådan Okie på 10 månader hade jag inte trott på det, men så blev det. Jag kan inte säga nog många gånger hur otroligt glad och stolt över mig själv jag är som vågade ta steget och bli en utbytesstudent, det bästa jag någonsin gjort!

Kommentarer
Postat av: Emelie

Du är så himla modig som vågade ta steget till att själv göra denna fantastiska resa Josefin!! :)

2011-06-02 @ 20:16:27
Postat av: Anonym

hej, detta kanske kommer som en märklig fråga men jag har verkligen funderat på den hela din vistelse där borta:) var de inte märkligt att komma hem, jag menar hur känns det i familjen är allt som vanligt, syskongnabb och har du fortfarande den där självklara platsen i familjen asså du förstår vad jag menar;)



MKT bra blogg, känns nästan som vi har varit med dej under ditt år!!!!

2011-06-02 @ 22:40:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0